Gott slut och gott nytt
Som gör natten så svår och vägen du går känns så lång
Men något händer till slut som visar vägarna ut
Du ser ett ljus någonstans i en annan nyans och ett nytt perspektiv
När morgonstjärnan brinner och skuggorna försvinner
Närmar du dig land styrs ditt skepp i hamn
När stormen är över, är allt du behöver se
Stjärnan som tänds för dig
Ja, melodin är tung och djup - men berör nog många ändå - pandemin har påverkat hela mänskligheten världen över och den är inte över än utan kommer med all säkerhet att eskalera konstant, så jag har ställt mig frågan ... är människor för egoistiska för att sätta värde på nån annan mer än sig själva??! Är pandemin ett sätt att få folk att känna tacksamhet över det dem har - tak över huvudet, en säng att sova i, mat för dan osv - men även att lära sig att sätta värde på de människor som finns omkring sig - dem som stöttar och backar upp - inte värdera i värsta villan, bilen eller smycken att glänsa med ... att sluta upp med att kriga och med hämndaktioner mm. Om nån beter sig illa, så vänd andra kinden till - heter ett gammalt ordspråk ... men det gäller inte bara alla andra - utan även en själv. Vi är ju olika som individer - och det är väl en himla tur det - för hur skulle världen se ut om alla gick omkring och såg ut som kungen och drottningen? Alla kan inte vara "stöpta" i samma form - alla kan inte vara chefer - nån måste ju göra skitjobbet - eller hur?! Eftersom alla är olika, har olika förmågor och kompetenser, så är det varandras olikheter som får saker och ting att fungera. Tänk dig att driva en bilverkstad där alla är chefer men ingen som reparerar bilarna ... det företaget går nog bra ... eller hur ... ??! sagt med lite ironi ... Och i en stråkorkester är det väl bra om inte alla spelar trumpet ... så även här kommer var och ens unika förmåga in - en är bra på trumpet, en annan på fiol osv. Och när man väl kommit till den insikten - att plocka fram var och ens unika förmåga och lyfta var och en i det som just den personen är bra på - det är då samspelet börjar ...
När stormen är över är allt du behöver se - stjärnan som tänds för dig ...
Så har jag varit lite låg i mitt fotograferande - jag har gett mig själv tid för eftertanke ... men lite smått har jag börjat komma igång igen. Kylan och snön kom så då väcktes barnet inom en till liv - fram med såpbubblorna och ut i kylan ... och visst blir det vackra mönster i bubblorna när kylan nyper till?!
Och även julbelysningen kom upp runt om i vår kommun
Och som vanligt, så var det den årliga demoskjutningen av raketer
Så tackar vi väl för året som varit och välkomnar det nya
När stormen är över - är allt du behöver se - stjärnan som tänds för dig ...
